Muratlı — Luftkvalitet

Luftkvalitet

Aktuellt luftkvalitetsindex och föroreningsnivåer

Malatya, Turkiet

Daglig luftkvalitetsprognos. PM2.5, PM10, O₃, NO₂, SO₂, CO.

Luftkvalitet

17
Bra
Europeiskt AQI
Huvudförorening: O₃
020406080100+

Luftkvaliteten är utmärkt. Njut av utomhusaktiviteter utan begränsningar.

02040608005010015003:0009:0015:0021:0003:0009:0015:0021:0003:0009:0015:0021:0002:00
Timprognos
AQI · PM2.5 μg/m³
03:00173
04:00153
05:00133
06:00123
07:00223
08:00323
09:00443
10:00483
11:00523
12:00563
13:00565
14:00576
15:00586
16:00586
17:00586
18:00597
19:00557
20:00517
21:00487
22:00437
23:00397
00:00377
01:00327
02:00267
PM2.5
2.7μg/m³
18% av WHO-gränsvärdetBra
PM10
3.1μg/m³
7% av WHO-gränsvärdetBra
Ozon (O₃)
41.5μg/m³
41% av WHO-gränsvärdetAcceptabelt
NO₂
9.9μg/m³
40% av WHO-gränsvärdetBra
SO₂
1.1μg/m³
3% av WHO-gränsvärdetBra
CO
142.3μg/m³
4% av WHO-gränsvärdetBra
Damm (AOD)
0.01AOD
Rent
Daglig luftkvalitetsprognos
I dag43Måttlig12–59
fre43Måttlig14–61
lör38Godtagbar20–54
sön40Godtagbar20–54
mån27Godtagbar22–33
Europeisk AQI-skala
0–20
Bra
Luftföroreningarna utgör liten eller ingen risk.
21–40
Godtagbar
Acceptabelt för de flesta; mycket känsliga kan märka symtom.
41–60
Måttlig
Barn, äldre och personer med åkommor bör begränsa långvarig ansträngning utomhus.
61–80
Dålig
Alla kan börja känna effekter; känsliga grupper riskerar allvarligare påverkan.
81–100
Mycket dålig
Hälsovarning för nödförhållanden; alla kan komma att påverkas.
100+
Farlig
Hälsoalarm: allvarliga effekter för alla — begränsa tiden utomhus.

Det europeiska luftkvalitetsindexet sträcker sig från 0 (bäst) till 100+ (sämst). Det kombinerar mätningar av partiklar och gasformiga föroreningar till ett enda tal.

Vad är dessa föroreningar?
PM2.5 — Fina partiklar mindre än 2,5 mikrometer. Dessa partiklar är tillräckligt små för att passera näsa och hals, nå djupt in i lungorna och till och med komma in i blodomloppet. Huvudsakliga källor inkluderar fordonsavgaser, industriella processer och skogsbränder.
PM10 — Grova partiklar mindre än 10 mikrometer, inklusive damm, pollen och slitage av vägbeläggning. Även om de är större än PM2.5 orsakar de fortfarande luftvägsirritation och förvärrar astma.
O₃ — Marknära ozon släpps inte ut direkt — det bildas när kväveoxider och flyktiga organiska föreningar reagerar i solljus. Högre under sommareftermiddagar. Kan utlösa astmaanfall och minska lungfunktionen.
NO₂ — Kvävedioxid kommer främst från fordonsmotorer och kraftverk. Det orsakar inflammation i luftvägarnas slemhinna, vilket gör lungorna mer mottagliga för infektioner.
SO₂ — Svaveldioxid frigörs vid förbränning av fossila bränslen som innehåller svavel, särskilt kol och olja. Även kort exponering kan försnäva luftvägarna, särskilt hos personer med astma.
CO — Kolmonoxid är en luktfri gas från ofullständig förbränning av bränslen. Utomhus kommer den främst från biltrafik. Vid förhöjda nivåer minskar den blodets förmåga att transportera syre.
Damm (AOD) — AOD 550nm.

Vanliga frågor om luftkvalitet

Vad är luftkvalitetsindexet?

Det europeiska AQI är ett tal från 0 till 100+ som sammanfattar hur ren eller förorenad luften är. Det kombinerar mätningar av fina partiklar (PM2.5, PM10) och gaser (ozon, NO₂, SO₂) till ett enda värde. Ju högre tal, desto sämre luftkvalitet och desto större hälsorisk.

Vem är känsligast för luftföroreningar?

Barn, äldre, gravida och personer med astma, COPD eller hjärtsjukdom är mest sårbara. Även måttliga föroreningsnivåer (AQI 41–60) kan utlösa symtom hos dessa grupper. Idrottare och utomhusarbetare utsätts också mer på grund av ökad andningsfrekvens.

Hur kan jag skydda mig?

Vid höga föroreningsdagar: stanna inomhus med stängda fönster, använd luftrenare med HEPA-filter, undvik ansträngande utomhusträning (särskilt nära trafikerade vägar) och kontrollera AQI-prognosen innan du planerar aktiviteter. Även på måttliga dagar bör känsliga personer begränsa längre ansträngning utomhus.

När är luftkvaliteten vanligtvis sämst?

Ozon når sitt maximum på varma, soliga eftermiddagar (sommar). Partikelföroreningar (PM2.5) är oftast värst på vintern på grund av uppvärmning och temperaturinversioner som håller kvar föroreningar nära marken. Rusningstrafik orsakar NO₂-toppar morgon och kväll. Dammhändelser och skogsbränder kan orsaka plötsliga, kraftiga toppar när som helst på året.
Data: Copernicus CAMS · CC-BY-4.0